Tjuvkik genom pärldraperi på tatuerare som arbetar koncentrerat på StaDemonia Tattoo Stockholm.

QUEER TATUERING på StaDemonia Tattoo Stockholm!

QUEER TATUERING / Förutom vårt fortsatta arbete med att ställa ut Queer Konst samt erbjuda plats för inbjudna queera tatuerare, kommer vi under 2019 och första halvan av 2020 arbeta på projektet QUEER TATUERING!
Vi bjuder in ett antal internationella tatuerare som gästtatuerar hos oss på StaDemonia Tattoo Stockholm, visar sin konst samt deltar i samtal om Queer Tatuering och skapande av säkra och inspirerande platser. Idén är att lyfta tatuering som konstform samt ge plats åt queera artister och intresserade att mötas och uttrycka sina tankar om konst och hur vi gör tatuering/konstsammanhang mer inkluderande, lustfyllda, säkra.
Se här för uppdateringar om gäster och offentliga samtal!

+Info och frågor om tillgänglighet sara@stademonia.com / 08-7556655

Med stöd från Kulturrådet.

Queer tattoo artist Cynthia Sobraty. Looking sceptically at a pencil with colorful makeup and clothes.

Samtal med CYNTHIA SOBRATY, gästtatuerare på Stademonia Tattoo Stockholm 31/7-2/8!

CYNTHIA SOBRATY, hen/den, bor och arbetar i Melbourne, Australia

Hur skulle du beskriva ditt arbete?
Mitt arbete är en blandning av många olika saker. Det är inte traditionell tatuering, eftersom det är luftigt och sketchigt för det mesta. Mitt huvudsakliga mantra är att försöka göra saker jag inte tidigare sett. Färger utanför linjer samt inkorporera många olika stilar och influenser.

Hur kom du i kontakt med tatuering, hur lärde du dig?
Jag letade efter arbete och hade fastnat i den kapitalistiska existentiella krisen som de flesta artister står inför om att vilja vara kreativa men också behöva överleva. Vid den här tiden lade jag upp en annons om att ge teckningsklasser tillsammans med mina arbetsprover. Därigenom hittade min nuvarande chef mig och frågade om jag skulle vilja ha en lärlingsplats som tatuerare. Så jag hade en väldig tur i det avseendet! Jag lärde mig av min chef och genom att observera de andra artisterna på studion.

Var hittar du inspiration för din tatueringskonst? Vad gör dig glad / nyfiken? Arbetar du med konst på andra sätt än på huden?
Jag hittar inspiration i många saker. Jag är besatt av populärkultur och en väldigt visuell person. Mina influenser spänner från 1700/1800-talens mode och design, mina erfarenheter som en qpoc person, drag kultur, anime, myter och sägner, samtida tatuering, abstrakt konst och idén om wabi sabi.

Det som gör mig glad/nyfiken är att ta en gammal idé och vända på den. Jag tycker om att försöka arbeta med människor för att skapa egna symboler istället för att omformulera gamla symboler med gamla betydelser. Till exempel en fjäder för att representera frihet, wanderlust. Hur kan vi skapa en symbol som är specifik för dig som ingen annan kan ha? Kan vi skapa en abstraktion av en känsla? Kan vi skapa en demon eller ett tecken för att personifiera något? Människor litar inte på sin egna förmåga att skapa, utan bygger ofta automatiskt på befintliga bilder. Det är väldigt kraftfullt och roligt att göra något mer ovanligt, mer unikt, som är skräddarsytt för individen och artisten.

Jag är lite av en kreativ mångsysslare, fyller upp alla möjliga rum med min konst. Jag jobbar just nu på ett album, jag är också del i ett band som heter NOT QUITE WHITE -ett PoC ”tjejband” som skriver låtar om våra nyanserade erfarenheter som PoC. Jag är också performance artist och gör en egen show på årets Fringe Festival i Melbourne som heter ”Neuromantic-a queer cabaret”, -ett antal verk som jag har velat framföra under lång tid, allt från poesi, berättande, komedi, drag och originalmusik. Jag är en överanalyserande person men är mer motiverad än någonsin att få saker förverkligade, även om jag känner att de eller jag inte är redo eller TILLRÄCKLIGA än, eftersom verkligheten är att världen brinner och det finns ingen tid att förlora.

När det gäller tatueringskulturen, Vilka förändringar skulle du vilja se? På vilket sätt kan vi som tatueringskonstnärer göra skillnad?
Tatueringskulturen är definitivt mer kommersialiserad än någonsin, med kunder som regelbundet konsumerar saker på sociala medier och tar bilder till artister och säger ”Jag vill ha den här tack”. Det har blivit mer som snabbt mode snarare än genomtänkta fantasifragment. Det är lätt för konstnärer att ryckas med i den här modekontexten för tatuering, eftersom det är kommersiellt genomförbart och lukrativt. Det är svårare för en konstnär som gör många olika stilar eftersom den inte kan marknadsföras lika enkelt. Och så börjar artister att gräva sina egna hål och begränsa sina spektrum och möjligheter att skapa nya och varierade saker. Precis som överallt annars i livet vill jag att tatuering ska vara mer inkluderande. Instagram är ett dubbeleggat svärd på det sättet. Nu är det lättare för queera artister att hitta varandra och för folk att hitta queera tatuerare. Insta kan möjliggöra solidaritet och gemenskap, men jag tror också att det är hämmande för artisters självkänsla. Vi måste använda oss av det för att driva vår verksamhet, men det betyder också att vi utsätter oss för en jämförelse med andra artister som inte existerat tidigare. Hur mycket skada detta gör med vår fantasi är oöverskådligt och skrämmande. Osäkerheten brer ut sig och vi är snabbare att kritisera varandra eftersom vi är rädda för att andra ska kritisera oss själva. Andra tatuerare har kallat min tatueringsstil för lat, och jag vet att det här är i linje med den standard de jämför sig själva med och tatueringsvärlden generellt. Jag menar att det finns plats för alla, och att kalla varandras stil lat, eller inte tillräckligt bra, är framförallt en återspegling av vår egen osäkerhet. Vi borde göra plats för alla att känna sig tillräckliga, på samma sätt som vi borde tillåta andra i samhället att uttrycka sig fritt utan rädsla för att bli dömda. De med perfekt genomförda mästerverk av idéer som vi alla har sett tidigare överensstämmer oftast med samhällets idé om vad som är ”bra och normalt”. Något som avviker från dessa ideal blir snabbt granskat och förlöjligat. Men faktum är att mångfald är vacker, och vi borde uppskatta det.

Cynthia Sobraty kommer att gästtatuera på StaDemonia Tattoo Stockholm 31/7-2/8 och medverka i ett samtal om tatuering, konst och hur vi skapar trygga och lustfyllda ställen 30/7 kl 16.00 på RFSL Stockholm (Alsnögatan 7, floor 3). Samtalet modereras av Rudy Loewe.
För info och bokningar med Cynthia skriv direkt till csobraty@gmail.com!
Samtalet kommer att hållas i öppen form, så kom och lyssna och ta framförallt med era tankar och funderingar! 

Foto av queer tatuerare Ciara Havishya, med rakat huvud mot grönlummig bakgrund.

Samtal med CIARA HAVISHYA, gästtatuerare på StaDemonia Tattoo Stockholm 13-15/5!

CIARA HAVISHYA, pronomen hen/den, bor och arbetar i Vancouver BC

Hur skulle du beskriva ditt arbete?
Mitt arbete har några olika facetter, men i första hand arbetar jag med dekorativa indiska mönster och anpassar dem till kroppar genom tatuering. Jag tycker också mycket om botanisk blackwork och illustrativa djurmotiv. Den variationen i mitt arbete är viktigt för att jag ska känna mig balanserad och motiverad.

Hur kom du i kontakt med tatuering, hur lärde du dig?
Jag lärde mig mestadels själv att tatuera, för ungefär tre år sedan. Jag var väldigt dålig och gjorde dåliga tatueringar. Det var hemskt. Jag letade efter lärlingsplats, men för att vara ärlig var mitt arbete inte bra och jag förtjänade inte en. Men jag kände inte heller någon och kunde inte få feedback om vad jag kunde göra bättre eller annorlunda. Nu är jag mycket bättre på att tatuera och jag har min egen studio där jag jobbar med 8 andra begåvade tatueringsartister.

Var hittar du inspiration för din tatueringskonst? Vad gör dig glad / nyfiken? Arbetar du med konst på andra sätt än på huden?
Jag hittar framförallt inspiration från min barndom och hela den kultur och konst som jag var omgiven av. Jag hade en mycket traumatisk men rik uppväxt med indisk konst och textilier överallt, och buddhistiska thangkas, Inuit skulpturer och hinduisk konst och indisk musik. Jag tänker på min mormors grace och elegans och hennes kärlek till smycken och fina saris och jag strävar efter den elegansen och tyngden i de dekorationer jag skapar till mina kunder. Jag känner mig mest glad och nyfiken när jag är i naturen och tittar på svampar och växter och insekter och stenar och jag tycker att jag behöver göra det kontinuerligt för att andligt och emotionellt ladda energi.
Jag är förälskad i bergen, skogarna, havet och vildmarken i BC och det är verkligen min största källa till komfort och styrka som konstnär.
Jag försöker att illustrera och skissa utanför tatueringen, men tycker inte att jag gör det särskilt bra, åtminstone inte på samma sätt som i min tatuering. För mig är huden ett perfekt medium, och jag tycker att processen är den mest utmanande.

När det gäller tatueringskulturen, Vilka förändringar skulle du vilja se? På vilket sätt kan vi som tatueringskonstnärer göra skillnad?
Tatueringskulturen är så komplicerad … den queera tatueringskulturen är också så komplicerad. Jag skulle vilja se mer kritik inom tatueringskulturen och jag skulle vilja se den normaliserad. Jag vill se konstnärer i studior som aktivt driver varandra och är ärliga med feedback sinsemellan, jag skulle gärna vilja se konstnärer med helt olika stilar som ger kritik till andra och lånar ut sina ögon för växandets skull.
Det gör mig ledsen ibland hur hårda vi kan vara mot varandra i sociala rättvisan och tatueringens namn. Jag tror i allmänhet att vi alla skulle må bra av att närma oss varandra med maximal medkänsla och respekt. Våra små queera tatueringssamhällen skulle få ut så mycket mer av det. Vi är alla bara människor som gör det bästa vi kan.

För information och bokningar med Ciara skriv direkt till ciara.havishya@gmail.com!
Ciara Havishya kommer att delta i ett samtal tillsammans med andra queera tatueringsartister om tatuering, konst och skapande av trygga och lustfyllda platser på Queer Art Fest Stockholm! Kom och lyssna, men framförallt ta med alla dina tankar och frågor! Moderator Samuel Girma. Välkommen 12/5 kl 14.00, på Konsthall C (Cigarrvägen 14, Hökarängen)

Queer Tattooer Uve the Kid with big rainbowflag behind.

Samtal med UVE THE KID, gästtatuerare på StaDemonia Tattoo Stockholm 9+10/5!

UVE THE KID, pronomen hon/hen -lesbisk/queer tatuerare från Barcelona, arbetar mellan hemstaden och London.

Hur skulle du beskriva ditt arbete?
Jag försöker att visa mitt perspektiv och viktiga erfarenheter genom en mängd olika queera och kink bilder i svart illustration/grafiskt stil som hjälper mig att identifiera mig själv och samtidigt personen jag arbetar med.

Hur kom du i kontakt med tatuering, hur lärde du dig?
Jag har alltid varit fascinerad av hantverket och tatueringsscenen men det var inte förrän för några år sedan som jag påbörjade ett icketraditionell lärlingsskap på en studio. Jag har haft tur sedan dess, eftersom jag aldrig haft en dålig upplevelse med kunder eller andra tatuerare och alla har uppskattat min konst som den är.

Var hittar du inspiration för din tatueringskonst? Vad gör dig glad / nyfiken? Arbetar du med konst på andra sätt än på huden?
Som jag nämnde innan gillar jag att inspireras (för tatuering och för att illustrera) av LGBTQIA+ samhället och mina egna erfarenheter. Att bryta etablerade regler för den patriarkala och konservativa tatueringsscenen är vad som håller mig igång.

När det gäller tatueringskulturen, Vilka förändringar skulle du vilja se? På vilket sätt kan vi som tatueringskonstnärer göra skillnad?
Det är avgörande att kunna identifiera sig/relatera till offentliga personligheter, att bli sedd av samhället. Jag skulle vilja att vi tatuerare fortsätter att ta yrket mot dess inkluderande, normbrytande  ursprung och fortsätta att hjälpa normbrytande identiteter att uttrycka sig själva. Vi behöver skapa ett starkt nätverk på sociala medier, inte bara för att tillhandahålla information/ bildspråk /estetik utan också för att ge oss möjlighet att skapa möten och band i det verkliga livet.

För information och bokningar med Uve skriv direkt till uverivera@gmail.com!
Uve the Kid kommer att delta i ett samtal tillsammans med andra queera tatueringsartister om tatuering, konst och skapande av trygga och lustfyllda platser på Queer Art Fest Stockholm! Kom och lyssna, men framförallt ta med alla dina tankar och frågor! Moderator Samuel Girma. Välkommen 12/5 kl 14.00, på Konsthall C (Cigarrvägen 14, Hökarängen)

Foto av queera tatueraren Kai Knowfolly med söt hund i knät och blomster i bakgrund.

Samtal med KAI KNOWFOLLY, gästtatuerare på StaDemonia Tattoo Stockholm 8-10/5!

KAI SÖDERSTRÖM, pronomen hon/hen, bor och arbetar i Portland Oregon, men tycker om att resa genom arbetet och gör det så ofta hen kan.

Hur skulle du beskriva ditt arbete?
Mitt arbete är illustrativt baserat, jag gillar den traditionella tatueringens rena linjer och färger så det är definitivt ett inflytande konstnärligt, liksom retrofärger och flöde … men med min smak av placeringar, stil, ämne osv … allt baserat på att stämma in i mina klienters personliga energi, kropp och önskemål, tillsammans med mitt eget kreativa perspektiv för att intuitivt skapa en gemensam vision … ofta ett läkande eller tillbakatagande av våra kroppar.

Hur kom du i kontakt med tatuering, hur lärde du dig?
Jag har ritat på vänner och familj med pennor sedan jag var ett litet barn, och så småningom i gymnasiet blev mina hudteckningar populära och folk ville betala med riktiga pengar! Lol, så jag antar att det var den verkliga början av mitt lärande hur en arbetar med hud/kroppar. Jag började göra handpoke tatueringar på college, och så småningom dejtade jag någon som gav mig min första introduktion till tatuering med maskiner. Därifrån har det varit en process att lära mig konsten och lära mig själv en hel del, men nu har jag tatuerat på heltid i nästan två år, sedan jag flyttade till Portland. Jag ville inte ta del i ett traditionellt lärlingskap, eftersom jag bara hade tillgång till studior som var ganska dåliga och dominerade av vita cismän. Som överlevande och Queer femme hittade jag mitt eget sätt att tatuera utan att passera dessa ”gatekeepers”, som drar nytta av vad som hursomhelst ursprungligen var ursprunsfolks konst.

Var hittar du inspiration för din tatueringskonst? Vad gör dig glad / nyfiken? Arbetar du med konst på andra sätt än på huden?
Mycket av det jag gör när jag tatuerar (och annan bildkonst) fokuserar också på kroppspositivitet. Och min konst är självklart alltid mitt eget sätt att leva i skärningspunkten att vara överlevande, Queer / 2Spirit, en vit / vitpasserande Ojibwe-svensk jude med fokus på att återvitalisera ursprungskultur och förföräldrars läkekonst. Tatuering användes traditionellt medicinskt i Ojibwe-samhällen, och jag försöker att återuppta den läkande praktiken, så det är huvudsyftet med mitt arbete skull jag säga och det som definitivt ger mig stor tillfredsställelse, och jag hoppas på att utvecklas och lär mig och skapa, samtidigt som jag hedrar mina förföräldrar och deras praktiker.  Från den delen av min familjehistoria får jag också mycket inspiration från botaniska motiv och olika mönster. Det är också väldigt speciellt att fortsätta lära sig och vara nyfiken på historien om de ställen vi kommer ifrån och de människor som var före oss. Jag målar och ritar också, och gör digital konst och illustration och musik. Jag älskar ärligt talat alla konstformer och att uttrycka mig kreativt på alla möjliga sätt.

När det gäller tatueringskulturen, Vilka förändringar skulle du vilja se? På vilket sätt kan vi som tatueringskonstnärer göra skillnad?
Jag skulle gärna se mer representation i all tatuering, särskilt när det gäller POC. Det finns så mycket gatekeeping och bullshit och vit överlägsenhet i hur tatuering fungerar, för det mesta, just nu, och medan det ändras, är det en långsam process. Queer tatuering har förändrats mycket till det bättre, och jag tror verkligen att vi som grupp har styrt om tatueringen som helhet. Trots att jag har insett att det fortfarande inom den queera tatueringsgemenskapen finns vithetsnomer / patriarkala / koloniserande gatekeeping som fortsätter. Jag tror att dekolonisering av tatueringspraktik, hur vi hedrar våra kunder / konstnärsrelationer, ger utrymme och plats för processen, liksom att hålla höga krav på konstnärlig kvalitet verkligen är viktigt. Att komma ihåg att uppror mot tatueringspatriarkatet inte är en ursäkt för att göra dåliga tatueringar, utan en viktig väg att kommunicera, utbilda oss och skapa förbindelser som inte är möjliga inom andra medier, och förhoppningsvis skapar vi positiva förändringar i vårt lilla samhälle och världen i stort. Jag skulle också älska att se mer försök att börja hitta och använda mer miljövänliga sätt att arbeta utan att förlora det sanitära, som hampbaserade plastprodukter och naturprodukter i stället för petroleumgel etc … Jag skulle kunna fortsätta om det här  …

För information och bokningar med Kai skriv direkt till knowfolly@gmail.com!
Kai Knowfolly kommer att delta i ett samtal tillsammans med andra queera tatueringsartister om tatuering, konst och skapande av trygga och lustfyllda platser på Queer Art Fest Stockholm! Kom och lyssna, men framförallt ta med alla dina tankar och frågor! Moderator Samuel Girma. Välkommen 12/5 kl 14.00, på Konsthall C (Cigarrvägen 14, Hökarängen)

Queer Tattooer Mars Hobrecker in his studio Somewhere in New York. Mars is sitting relaxed with light from a window on his face.

Samtal med MARS HOBRECKER, som besöker StaDemonia Tattoo och Trans Fest Stockholm 31/3!

MARS HOBRECKER, pronomen han, bor och arbetar i Brooklyn New York

Hur kom du i kontakt med tatuering? Hur lärde du dig?
Jag hade alltid varit intresserad av tatueringar sedan jag var yngre, och när jag började tatuera mig (vid 18) var det en oerhört kraftfull upplevelse. Jag hade mestadels vuxit upp utan mycket att säga till om när det gäller hur jag representerade mig själv och att bli tatuerad var verkligen första gången jag kände att jag tog äganderätt över min kropp på ett sätt som jag inte kunde tvingas att göra ogjort. Det var djupt personligt, och jag ville kunna erbjuda den erfarenheten till andra. Jag tänkte mig inte att det kunde blir mitt heltidsjobb – när jag började tatuera hade det ingenting att göra med intresse för branschen eller någon form av respekt för dess tradition. Jag ville bara att mina vänner (som mestadels var queer och inte nödvändigtvis bekväma i en traditionell tatueringsstudio) skulle få tillgång till samma känsla av autonomi över sina kroppar och började tatuera i mitt sovrum. Min läroprocess har såklart varit en mycket längre och mer komplicerad historia än att bara börja hemifrån och utvecklas till att öppna min egen studio, men det är där essensen finns till var mitt intresse började!

Var hittar du inspiration för din tatueringskonst? Vad gör dig glad/nyfiken? Arbetar du med konst på andra sätt än på hud?
Min primära konstpraktik och intresse har alltid varit performance baserad, och jag tror att det fortfarande verkligen lyser igenom i de typer av arbeten jag väljer att tatuera. Jag tatuerar nästan uteslutande bilder av människor; Jag är extremt intresserad av figurer, och särskilt de oändliga sätt människor kan röra vid och hålla varandra. Att fånga den typen av interaktion och band mellan kroppar är något som alltid varit väldigt tilltalande för mig i alla medier.

För info och bokningar med Mars skriv direkt till contact@marshobrecker.com!
Vi arrangerar ett samtal med Mars på Trans Fest Stockholms Culture and Community Festival! Samtalet kommer att vara i öppen form så kom och lyssna men speciellt välkomna att ta med era tankar och frågor! Välkommen 31/3 kl 14.00 på CCAP/C.OFF (Körsbärsvägen 9)